Far har alltid rätt. Inte för att han är någon professor eller världsmästare i något särskilt, utan för att det helt enkelt är en naturlag. Skulle han någon gång råka säga något som inte stämmer, så är det i själva verket ett pedagogiskt exempel på hur det ser ut när andra har fel.

Dessutom finns det en enkel logik: när pappa säger något med den där bestämda rösten – ja då blir det sant. Till och med vädret lyssnar. Och om mamma mot förmodan tycker annorlunda… ja, då gäller regeln fortfarande: Far har alltid rätt – men mamma har alltid sista ordet.